Under de senaste åren har det digitala samhället allt mer börjat realiseras. De flesta människor i Sverige är idag vana att göra många saker genom internet och sina smarta telefoner. Samtidigt skapar det digitala samhället nya klyftor i landet och eventuellt nya hot för framtiden. Det digitala samhället erbjuder samtidigt nya möjligheter och utmaningar inför framtiden.
Dagens digitala samhälle
Dagens digitala samhälle har många positiva sidor som medborgarna har tagit till sig och lärt sig att använda. De digitala tjänsterna blir allt fler. Vi har länge använt internetbanker, beställt och betalat för produkter online och kontaktat företag och myndigheter via deras hemsidor.
Samtidigt använder 1,1 miljoner svenskar internet mycket sällan, och en halv miljon svenskar använder aldrig internet. Bland dessa utgör gruppen äldre den största delen, men även många nyanlända kan vara digitalt handikappade. Vad händer med deras möjligheter att ta del av samhällets tjänster då allt mer digitaliseras och medborgarna förutsätts ha en viss datavana? Det kommer finnas en stor grupp medborgare under överskådlig tid som behöver andra lösningar från organisationers och samhällets sida för att kunna ta del av tjänster och samhällsservice. Risken finns att de allt mer glöms bort i organisationernas jakt på digitaliseringens heliga graal.
Framtiden
Vardagen och yrkeslivet kommer alltmer att skötas i digital form. Regeringen har beslutat om en digital strategi för skolan, så att nästa generation ska klara sig bättre i det digitala samhället.
Vad händer med barnens försäkring om de sitter hemma och pluggar digitalt? När barnen befinner sig i skola och fritids är de försäkrade av kommunen, men inte hemma. Eller är de försäkrade under de minuter de är inloggade på skolans plattform? För att skydda barnen är det bäst att du skaffar en egen barnförsäkring till dem. Digitaliseringen är säkert här för att stanna.
Digitala anakronismer
Samtidigt som allt mer kan utföras digitalt finns det ologiska brister från många organisationers och myndigheters sida i deras digitala strategier. Dessa skevheter kanske får betraktas som rudimentära organ som fortlever under en övergångsperiod i digitaliseringen.
Exempel på sådana anakronismer är hur Försäkringskassan flyttat över allt mer tjänster till hemsidan, vilket är positivt. Samtidigt kan man inte mejla till Försäkringskassan med frågor eller synpunkter utan måste ringa med risk att hamna i en lång telefonkö. Försäkringskassans förkärlek för blanketter lever också vidare, vilket de gärna kan få fortsätta med, men varför kan inte medborgaren få fylla i och skicka in blanketten digitalt, utan måste skriva ut, fylla i och skicka in den i fysisk form?
Digitala distansutbildningar vid våra universitet blir allt vanligare, vilket är positivt. Du som student kan sitta var som helst i världen och plugga. Dessvärre är det mycket få av dessa distanskurser som använder enbart digitala resurser som studielitteratur. Du som student måste fortfarande få tag på en fysisk bok från Sverige, ofta skriven av någon akademiker knuten till universitetet i fråga. Erbjuder man en distansutbildning över internet borde det vara självklart att all obligatorisk litteratur går att få tag på i digital form. En annan anakronism, som en del distansutbildningar fortfarande håller sig med, är en obligatorisk salstenta som avslutning på kursen.
