År 2025 befinner sig Sverige i en spännande men komplex situation. Digitaliseringen skapar fantastiska möjligheter, men samtidigt ser vi en tydlig klyfta mellan stad och land. Det handlar inte enbart om tillgång till snabbt internet, utan också om att kunna använda digitala tjänster och vara delaktig i samhället på lika villkor. I den här artikeln ska vi titta närmare på utmaningarna, de möjliga lösningarna och hur vi tillsammans kan skapa ett Sverige där alla är digitalt inkluderade, oavsett var man bor.
Infrastruktur och ekonomi: Hinder och möjligheter
En av de största utmaningarna är att det helt enkelt inte alltid är lönsamt för privata företag att bygga ut bredband i glesbygd. Det är dyrt att dra fiber till områden där det bor få människor. Detta gör att landsbygden riskerar att hamna på efterkälken, vilket i sin tur spär på den digitala klyftan och hindrar utvecklingen. För att komma tillrätta med detta är statligt stöd ofta nödvändigt. Genom att stötta utbyggnaden där marknaden inte räcker till, kan vi komma närmare målet om att alla ska ha tillgång till snabbt bredband. EU:s regelverk tillåter sådant stöd, men det finns regler för att det ska vara effektivt och inte snedvrida konkurrensen. Stödet måste gå till områden där det saknas kommersiella alternativ, och det måste ske genom öppna upphandlingar. Dessutom ska alla operatörer ha tillgång till infrastrukturen på lika villkor.
Sveriges modell och EU:s regelverk
Sverige har en modell för statsstöd som i stora drag stämmer överens med EU:s krav. Det visar att vi har en bra grund att stå på för att minska den digitala klyftan, vilket bekräftas av analyser från Lunds universitet.
Regionala skillnader – ett tydligt exempel
Trots att Sverige som helhet har kommit långt, finns det stora skillnader mellan olika regioner. Ett tydligt exempel är Stockholms landsbygd. Även om länet har en hög genomsnittlig bredbandstäckning, går utbyggnaden betydligt långsammare i de lantliga delarna. Tusentals hushåll saknar fortfarande tillgång till snabbt bredband. Detta visar tydligt behovet av statligt stöd, så att marknaden kan bygga ut även i dessa områden. Utan det riskerar landsbygden att hamna ännu längre efter.
Bredbandsforum – samverkan för utbyggnad
För att underlätta utbyggnaden och skapa en gemensam strategi finns Bredbandsforum. Detta är en nationell plattform där myndigheter, organisationer och företag kan mötas och samarbeta. Genom detta samarbete, där bland annat Länsstyrelsen Örebro deltar aktivt, underlättas utbyggnaden av den digitala infrastrukturen i hela Sverige. Bredbandsforum ger regeringen och andra aktörer konkreta förslag för att nå de nationella bredbandsmålen, vilket beskrivs av Länsstyrelsen Örebro.
Digital delaktighet – en demokratifråga
I dagens samhälle är digital kompetens nästan lika viktigt som att kunna läsa och skriva, inte minst på landsbygden. När allt från myndighetsinformation till nyheter och banktjänster flyttar ut på nätet, riskerar de som saknar tillgång till internet eller kunskapen att använda tjänsterna att hamna utanför. Det kan göra det svårare att påverka sin vardag och att delta i demokratiska processer. Därför handlar digital delaktighet om så mycket mer än bara teknik – det är en grundläggande demokratifråga.
Exempel på digitalt utanförskap
Tänk dig en äldre person som bor ensam på landsbygden och som tidigare fått hjälp av anhöriga med att betala räkningar på bankkontoret. När bankkontoret lägger ner och allt ska skötas digitalt, blir det plötsligt mycket svårare. Eller tänk dig en småföretagare som inte har råd med en snabb internetuppkoppling och därför missar viktiga affärsmöjligheter. Detta är bara några exempel på hur den digitala klyftan kan påverka människors liv.
Vägen till digital inkludering
För att ingen ska hamna utanför krävs insatser på flera områden. Vi måste satsa på utbildning så att alla får möjlighet att lära sig använda digitala verktyg. Samtidigt måste vi fortsätta bygga ut bredband och mobilnät, och se till att digitala tjänster är enkla och tillgängliga för alla. Det är ett gemensamt ansvar för staten, regionerna och kommunerna att arbeta för digital delaktighet.
Smarta lösningar och framtidens landsbygd
För att möta landsbygdens specifika utmaningar behövs smarta lösningar. Här kan digitaliseringen spela en nyckelroll. Initiativet “Smart landsbygd“, som drivs av IVAs Studentråd, lyfter fram vikten av att anpassa tekniken till landsbygdens behov. Digitaliseringen kan göra det möjligt att bo och arbeta på olika platser, vilket kan gynna landsbygden. Men det förutsätter att vi gör medvetna satsningar på digitalisering i hela landet.
AI och landsbygdens möjligheter
Artificiell intelligens (AI) är ett område som utvecklas i rasande fart. Inom jordbruket kan AI-styrda drönare övervaka grödor och hjälpa till att optimera bevattning och gödsling. Inom skogsbruket kan AI användas för att analysera satellitbilder och upptäcka skadeinsekter i ett tidigt skede. Inom äldreomsorgen kan AI-baserade trygghetslarm och digitala assistenter öka tryggheten och självständigheten för äldre som bor kvar hemma. Det är dock viktigt att komma ihåg att AI också kan skapa nya klyftor, om tekniken inte blir tillgänglig och begriplig för alla.
Framtidens teknik – mer än bara 5G
Utöver 5G, som ger snabbare mobil uppkoppling, finns det andra tekniker som kan vara viktiga för landsbygden. Satellitinternet, till exempel, kan erbjuda uppkoppling i områden där det är svårt att bygga ut markbaserade nät. Det är viktigt att ha en bred syn på teknikutvecklingen och att välja de lösningar som passar bäst för olika förutsättningar.
Exempel på “Smart Landsbygd” i praktiken
Genom att använda sensorer som mäter fuktigheten i marken kan en lantbrukare anpassa bevattningen och spara på vattenresurserna. Digitala vårdtjänster, som möjliggör videobesök hos läkaren, sparar tid och reskostnader för den som bor långt från närmaste vårdcentral. Drönare kan användas för att leverera mediciner till avlägsna byar, och digitala plattformar kan hjälpa lokala hantverkare att nå ut till en större marknad.
Kostnader, utanförskap och lösningar
En stor del av befolkningen, inte minst på landsbygden, känner sig digitalt utanför, något som Elgiganten uppmärksammat. Det kan bero på att tekniken upplevs som dyr och krånglig, eller att man helt enkelt inte vet hur man ska använda den. Detta gör det svårt att ta del av viktig information och att använda samhällstjänster. För att komma tillrätta med detta behöver vi sänka kostnaderna för teknik, erbjuda utbildning och stärka lokala resurser som skolor och bibliotek. Elgiganten föreslår bland annat sänkt moms på reparationer av hemelektronik och satsningar på digital kompetens i skolor och bibliotek.
Avveckling av äldre nät – en utmaning
En viktig fråga är vad som händer när äldre nät, som kopparnätet och 2G/3G-näten, successivt avvecklas. Detta påverkar framförallt de som bor i områden där dessa nät fortfarande används för telefoni och internet. Som Sveriges Radio rapporterat, skapar det problem för de som inte har tillgång till, eller inte kan använda, de nya alternativen. Robusta lösningar i detta sammanhang innebär att det finns alternativa, driftsäkra och tillförlitliga sätt att få tillgång till telefoni och internet, även när de gamla näten stängs ner. Det kan handla om fiber, mobilnät med god täckning eller i vissa fall satellitbaserade lösningar.
Region Jämtland Härjedalen – en aktiv region
Region Jämtland Härjedalen är ett bra exempel på en region som arbetar aktivt med bredbandsutbyggnad. De har sett stora framsteg, men också utmaningar. I takt med att äldre teknik avvecklas, behöver nya och moderna lösningar komma på plats. Regionen har en viktig roll i att samordna arbetet och se till att den nationella strategin “Sverige helt uppkopplat 2025” blir verklighet.
En inkluderande digital framtid
Att minska den digitala klyftan är avgörande för att hela Sverige ska kunna utvecklas och vara en del av det moderna samhället. Alla, oavsett var man bor, ska ha möjlighet att använda de digitala verktyg som behövs och ha den kunskap som krävs. Genom att satsa på utbyggnad av infrastruktur, digital delaktighet och smarta, anpassade lösningar kan vi skapa en framtid där landsbygden blomstrar och är en levande del av det digitala Sverige. Det är en investering i hela landet, där digitaliseringen blir en positiv kraft.
Vad kan du göra?
Även som enskild person kan du bidra. Kanske har du en äldre släkting eller granne som behöver hjälp med digitala tjänster? Kanske kan du engagera dig i en lokal förening som arbetar med digital inkludering? Genom att sprida kunskap och engagemang kan vi tillsammans göra skillnad.